Vargen är ingen stor kostnad för allmänheten

Svar på  insändaren på den skärmdumpade bilden nedan.



Vargen är ingen stor kostnad för allmänheten (publicerad något förkortad i Smålandsposten 25/10)

Jag håller delvis med Svensson om att det inte är en lätt fråga med vargens existens. Jag har förståelse för att LRF vill företräda medlemmarna.
Däremot kan man inte bortse från demokratiskt tagna beslut, eftersom det inte är en fråga enbart för dess medlemmar, utan en fråga rör allmänheten.
Svensson oroar sig för livsmedelsproduktionen. Eftersom vargen i princip enbart ger sig på får, så påverkar det knappast livsmedelsproduktionen alls eftersom vi äter lite får, vilket inte verkar bekymra LRF.
På sikt är det inte omöjligt att stängsla in en majoritet av den betesmark som berör fåren. Att stängsla in all betesmark, som LRF försöker få att framstå som nödvändigt är inte relevant eftersom vargar endast i yttersta undantagsfall ger sig på t ex kor, eftersom de inte beter sig som bytesdjur enligt vargen.
Ett grundkrav är dock en bra stängsling. Redan bra traditionell fårstängsling, som många tyvärr sett brister på i landet över, kanske framförallt för att stänga ute räven som framförallt tar lamm, men ibland även får. Menar Svensson att fårägarna inte har råd med en stängsling alls så sköter de inte sina får enligt lagarna.
Väljer man att rovdjursstängsla också, och använder sig av godkända stängsel och människor som vet hur de ska sättas upp, så stänger man inte bara ute varg, utan även hunden. Förra året så fanns det många exempel landet över på hur hund bet ihjäl får, på samma sätt som vargen. Det värsta exemplet var 30 får som dog på Gotland. Dock utan krav på skyddsjakt på alla hundar.
Jag delar Svenssons åsikt om att fårägare inte ska behöva ta ansvar för de extra kostnader som kommer till rovdjursstängslingen i sig, utan tycker statsbidragen ska öka till minst 50 kr per löpmeter. Varför inte utnyttja er konstakter med regeringen till det?
Svensson påstår att man stänger ute allmänheten via stängsling, från ”skog och mark”. Vill LRF ha lösdrift av får, för även traditionella fårstängsel förhindrar, av det lilla fåtal av befolkningen som går utanför stigar, att ta sig fram? Där gör rovdjursstängsel, ingen skillnad. Man stängslar betydligt högre vid nyplantering än för får, för att freda skog från vilt. Lider inte allmänheten av den stängslingen?
Svensson avslutar med ett märkligt resonemang kring kostnaderna för varg? Varför bara ta upp varg?
Den sammanlagda rovdjurskostnaden är idag 150 miljoner. Enbart älgen kostar, beroende på källa, över 1 miljard för skattebetalarna tack vare trafikolyckor och skogsägarna närmare 1,5 miljarder eller 80 000 kronor i medel per olycka av de ca 5 000 älgolyckor per år som sker.
Förra året så skedde 2720 anmälda viltolyckor eller 7,5 olyckor per dag i Kronoberg, som orsakar död, skador och lidande för människor, djur och kostnader för alla skattebetalare, bil- och skogsägarna.
Jag instämmer med att frågan är minst lika mycket allmänhetens, fråga. Hur mycket är skattebetalarna villiga att betala och riskera, när de är ute på vägarna och löper stor risk att krocka med en älg? Älgstammen är på en halv miljon individer innan älgjakten. Att försöka föra fram att vargen med i bästa fall något hundratal individer är ett större och kostsammare problem för allmänheten är helt enkelt en lögn.
Bilden som följer med är från Kynna-tikens område och visar på hur man från vissa fårägares håll inte bryr sig om vanliga stängsel trots att man haft varg länge i området. Det stängslet på bilden hade knappt stängt inne fåren ens.
Jerker Nilsson, Vänsterpartiet i Älmhult

Föregående insändare för vargens existensberättigande, mot annan motpart än här och till annan tidning, finns att läsa Här.

Dagen efter det här inlägget las upp var jag med i Radio Kronoberg