I gårdagens kommunfullmäktige så röstade politikerna om arvodena för sig själv. Ett system som i sig är rätt absurt. Vänsterpartiets Ann-Louise Lollo Ljung sa: ”Jag yrkar på en återgång till att räkna arvodena efter prisbasbeloppet som tidigare och att man helt tar bort det fasta nämndsarvodet för att hålla nere kostnaden för politikerna.”

Varför vi tycker så går att läsa i reservationen mot beslutet, som hon och Predrag Jankovic lämnade in efter beslutet var taget:

Reservation angående politikerarvoden.

Vänsterpartiet vill reservera sig till förmån för eget beslut vad det gäller arvoderingen av politiker.

Förra mandatperioden så höjde Älmhults kommun arvoderingen, genom att man började beräkna arvoden i Älmhults kommun på arvodet för den som sitter i riksdagen (idag ca 65 000 kr). Tidigare räknade man efter prisbasbeloppet (idag ca 45 000 kr). Kommunstyrelsens ordförande är den som har arvodet motsvarade en riksdagsman, men övriga kommunalråd, ordförande i nämnderna, utskotten m m samt ledamöterna i de samma får en höjning av mötesarvodena också, eftersom de får ett förutbestämt antal procent av vad KS-ordföranden får.

Utöver dessa arvoden har även ordinarie ledamöter i nämnder ett arvode på 1 000 kr per månad. Det arvodet kräver ingen närvaro på mötena, och i praktiken kan det vara någon som får arvodet men sällan är på mötena, och där istället en ersättare får tjänstgöra, och läsa in sig på ärendena inför mötena, trots att ersättaren inte har det fasta månadsarvodet.

Det går inte att se att politikerna i Älmhult tagit varken bättre eller sämre beslut efter höjningen av arvodena. I det vanliga arbetslivet är annars ett argument när man höjer lönen radikalt för att någon gör något extra bra, men det argumentet finns inte i detta fallet.

Vänsterpartiet har i Parlamentariska Kommittén, som diskuterat arvodena, framfört några olika sätt att hålla ner kostnaderna för politikerna, utan att för den skull minska demokratin som man riskerar göra om man t ex väljer att minska antalet ledamöter i nämnder, styrelser eller fullmäktige av besparingsskäl.

Vänsterpartiet står för att föregå med gott exempel, för vi politiker får ofta besluta om nedragningar inom verksamheten vi bestämmer över, men beslutar i princip aldrig att sänka våra arvoden.

En annan anledning är att hålla nere arvodena är att vi kommer att införa en Teknisk nämnd, vilket gör att arvodena kommer att öka eftersom det sammanlagda antalet politiska ledamöter kommer att öka i kommunen.

Vänsterpartiet vill av orsakerna ovan reservera sig mot beslutet av arvodena, och vi hade velat se ett beslut om en återgång till att räkna arvodena efter Prisbasbeloppet och att man helt tagit bort det fasta nämndsarvodet.

Jag får tacka moderaterna Älmhults gruppledare Sonja Emilsson för att hon i lokalmedia för någon vecka sen säger att utvecklingen har varit mycket bra i Älmhult senaste mandatperioden. Bättre betyg kan egentligen inte Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet få i betyg.

Men jag blir beklämd när hon talar om att lärarna är dåliga i Älmhult, och att det inte är pengar eller lokalerna det hänger på, när det gäller skolans resultat. Jag vet inte hur många lärare hon träffat, men de jag träffat verkar jobba hårt och göra sitt bästa. Inser man inte att lokalerna spelar roll för hur bra jobb man kan göra, i synnerhet när man jobbar med människor, så har man missat mycket om arbetsplatsens utformning, både för anställda och elever.

Det är dessutom så att inte bara skollokalerna i sig påverkar undervisningen, utan även skolgården. Skolans fysiska miljö har betydelse, både för pedagogiken och för hur rummets kvalitet påverkar trivsel, trygghet och stimulans, vilket det finns forskning om bevisar.

Hon konstaterar dessutom att det inte finns människor att anställa. Det beror på att det finns för få utbildade lärare. Det är något regeringen med stöd av Vänsterpartiet har satsat mer pengar på, eftersom vi tycker det är viktigare än att högbetalda kan göra ännu mer skatteavdrag.

Utöver att det kostar pengar att utbilda saknad personal, så fungerar även lärare och bristen på dom, som vilken annan sak som helst: Det påverkas av tillgång och efterfrågan. Att säga att det inte spelar någon roll med pengarna, i form av lön till de man anställer, stämmer inte. Efterfrågan på lärare är hög, men tillgången är liten. Vill man ha lärare med utbildning så får man helt enkelt betala lite mer.

Hon säger även att man inte ska tvinga alla in i gymnasium. Jag har inte sett en enda arbetsgivare som struntar i om de de vill anställa har gått gymnasiet eller inte. Det brukar vara ett grundkrav. Jag vet inte om Emilsson tycker att vi politiker ska bestämma att arbetsgivarna ska strunta i det, och hur hon menar att det ska gå till?

Det behövs snarare mer personal som är bättre utbildade än tidigare, inte tvärtom. Ett exempel på orsak av sänkta krav för högre studier, är bristande kunskaper i förhållande till betygen eleverna får från grundskola och gymnasiet, tack vare den betygsinflation som de vinstdrivande friskolorna skapat.

Jag tycker det är förvånansvärt att moderaterna inte förstår hur tillgång och efterfrågan fungerar. Den enda gången den enda gången moderaterna tycker mer pengar spelar roll verkar vara när skatten sänks så att de med mest pengar blir ännu rikare. Jag och Vänsterpartiet har svårt att se att det är viktigare än en fungerande skola, eftersom framtiden bygger på kunskap hos de som är barn idag.

Jerker Nilsson, Vänsterpartiet Älmhult